Företagsinfo  -  Annonsera här -  Kontakta oss

Kort om Bankgirot / Fond / Fonder / Aktie / Aktier / PPM

Bankgirot är en tjänst från Bankgirocentralen som säljs till i första hand företagskunder genom de banker som är anslutna till systemet. Tjänsten är öppen för alla och knyts samman med unika bankgironummer, som i sin tur är pekade mot konton i bankerna. Tanken är att betalaren inte behöver känna till betalningsmottagarens banker eller bankkontonummer. En mottagare kan välja att peka flera bankgironummer till ett och samma bankkonto, till exempel av bokföringsskäl.

90-bankgironummer, bankgironummer för insamlingsändamål som står under uppsikt av Stiftelsen för insamlingskontroll, har alltid sju siffror inklusive kontrollsiffran och ingår i nummerserien 900-000x till 904-999x där x markerar kontrollsiffran.

Bankgirots olika tjänster säljs av de banker som är anslutna. Kraven för att ansöka om ett bankgironummer bestäms av banken.

Fond / Fonder

Fond

Fonder anses generellt som tryggare (mindre risk) än de underliggande värdepapperna eftersom den sprider riskerna. Olika fonder har dessutom olika riskprofil beroende på hur de investerar pengarna. Fonder som investerar i nystartade företag eller i utvecklingsområden kallas högriskfonder medan räntefonder kallas lågriskfonder.

Eftersom någon (en fondförvaltare) tar hand om fonden och köper och säljer värdepapper för fondens pengar tas det ut diverse avgifter. Normalt kostar det någon procent av satsat kapital per år att ha pengarna i fonden. Men meningen är ju att fondens utveckling ska kompensera för den kostnaden och ge avkastning ändå.
 

Olika fondslag

Det finns många olika former av fonder. Några av de vanligaste formerna är aktiefonder, räntefonder och blandfonder.

Aktiefonder

En aktiefond är en fond som placerar minst 75% av fondförmögenheten i olika börsnoterade aktier. Fondens andelsägare blir indirekta delägare i alla de företag där fonden äger aktier.

Räntefonder

Räntefonder är ett samlingsbegrepp för fonder som placerar 100% i räntebärande värdepapper såsom obligationer och statsskuldväxlar. Det finns både korta och långa räntefonder. En obligation eller statsskuldväxel ges ut av till exempel stat, kommuner eller företag som ett sätt att låna pengar från allmänheten. Räntefonder innebär mycket låg risk, men också låg avkastning.

Blandfonder

En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Hur fördelningen av aktier respektive räntebärande värdepapper sker kan skilja sig åt mellan olika blandfonder och bestäms av fondens fondbestämmelser.

Fond-i-Fond

Numera finns även något som kallas Fond-i-Fond: en fond som innehåller andelar i en mängd andra fonder. Genom att investera i en sådan minskar man riskerna ytterligare jämfört med en vanlig fond.

Aktie / Aktier

En aktie ger rösträtt när den årliga bolagsstämman ska utse styrelse. Styrelsen utser sedan en verkställande direktör som sköter den dagliga driften av bolaget.

En aktie ger också rätt till utdelning. Storleken på utdelningen föreslås av styrelsen men beslutas av aktieägarna på bolagsstämman. Varje aktie ger lika stort ägande i bolaget och i börsnoterade företag finns ofta utdelningspolicyn nämnd i förvaltningsberättelsen.

Man skiljer i Sverige mellan A- och B-aktier där A-aktierna ger större inflytande i företaget. Ofta motsvarar B-aktien 1/10 (en tiondels) A-aktie, men även äldre 1/1000 (en tusendels) inflytandegrader förekommer. Orsaken är att de ursprungliga ägarna vill behålla makten i företaget men ändå släppa in mer kapital. Idag får inga aktier med färre än entiondels inflytande utges i Sverige.

Om företaget emitterar fler aktier så kan exempelvis riskbolag köpa aktier med en förhoppning om att aktierna ger en avkastning, d.v.s. att aktiekursen ökar i värde i förhållande till köpkursen, så att aktieägaren gör vinst när andelarna säljs. Ett aktiebolag kan också låna pengar, men då ska företaget ha en säkerhet och ofta börja betala tillbaka lånet från första början. Bankräntan kan ses som avkastningen banken kräver.

Aktien är ett så kallat värdepapper, och en gång i tiden var alla aktier också fysiska papper som kunde köpas och säljas. I Sverige är sedan år 1990 alla aktier omvandlade till registreringsposter hos Värdepapperscentralen (VPC). Denna lyder under finansinspektionen och håller reda på vilka personer som äger aktier i olika företag. Den som vill äga aktier får skaffa sig ett värdepapperskonto (VP-konto) eller en aktiedepå i en bank, och banken registrerar i sin tur innehavet hos värdepapperscentralen. Värdepapperscentralen ser sedan till att ägaren får kallellse till bolagsstämma, utdelning på sina aktier, nya aktier vid split, samt överlämnar innehavarens aktier vid tvångsinlösen, till exempel då ett bolag helt köps upp av ett annat.

Bolagets antal aktier förändras vid nyemission, emission och split.

Aktiemarknaden är en plats för aktiehandel. När man köper eller säljer aktier kan man i princip handla med enskilda aktier, men det vanligaste är att köpa eller sälja i form av börsposter, dessa är till exempel 100 eller 200 aktier. C:a 2,5 miljoner svenskar är aktieägare (per år 2005) om man inte räknar in de som är ägare indirekt genom pensionssystemet eller genom att spara pengar i aktiefonder.
 

PPM

Premiepensionsmyndighetens, PPM viktigaste uppgifter är:

• Bokföra och genomföra alla köp och all försäljning av fondandelar som pensionsspararna begär.
• Ansvara för premiepensionskonton.
• Förvalta de pengar som pensionssparare vid pensioneringen väljer att föra över till traditionella försäkringar.
• Administrera efterlevandeskydd som ingår i systemet.
• Förse pensionssparare med tillräckligt med information.
• Besluta om premiepension.

Gå från Bankgirot / Fond / Fonder / Aktie / Aktier / PPM till startsidan - Klicka här