Företagsinfo  -  Annonsera här -  Kontakta oss

Kort om IQ / Fobi / Fobier / Fertilitet

IQ

De första intelligenstesten togs fram av den franske psykologen Alfred Binet, som studerade barns utveckling. William Stern skapade ett mätinstrument som baserade sig på kvoter, varifrån ordet intelligenskvot kommer. För att erhålla ett mått på begåvning delade Stern de resultat barnen presterade på test med barnens ålder. Idag normaliseras istället IQ-test på en större population, i allmänhet bestående av män och kvinnor i olika åldrar. Normaliseringen består i att man statistiskt fastslår vilket testresultat som ska placeras in var på skalan, och i regel anges inte en en persons intelligens med en exakt siffra utan med ett konfidensintervall.

I den engelskspråkiga världen används ofta test med frågor och uppgifter formulerade i ord. Denna typ av test är svåra att göra kulturoberoende; i realiteten blir det lättare att uppnå bättre resultat om man har de kulturella referensramar som testkonstruktören tänkt sig. Även språkliga färdigheter spelar här in; att göra ett sådant test på ett språk man inte kan mycket väl är ett klart handikapp. I mindre språk, såsom svenska, är det svårt att ta fram ett test och normalisera den på en tillräckligt stor befolkning. I Sverige används därför mest test som använder olika visuella symboler, och som lägger relativt stor vikt vid spatialt tänkande. Kritiken mot denna typ av test bygger på att de egenskaper som mäts, ligger inom ett betydligt smalare spektrum än om man använder verbala test. Sådana test torde alltså gynna vissa typer av intelligens, och missgynna andra.

Organisationen Mensa, som även har en svensk avdelning, har som medlemskrav att man på IQ-test ska ha uppnått en IQ som motsvarar de översta 2 % av befolkningen i resp. land (131 för Sverige). Det finns flera andra liknande föreningar, varav den mest extrema, Giga society, kräver ett IQ på 196, vilket teoretiskt sett uppnås av en miljarddel av världens befolkning. Då ett flertal test godkänns, torde dock den grupp som kan kvalificera sig för medlemsskap i realiteten vara avsevärt större. I dagsläget har sex personer som uppfyller kraven valt att söka medlemsskap i föreningen.

Fobi / Fobier

Fobi (av grek. fobos, "fruktan"), en irrationell rädsla för någonting som normalt inte motiverar en sådan reaktion. Fobier tycks ofta röra sådant som var farligt för människan i vår tidiga utveckling, som höjder, ormar och spindlar. Det finns dock även många fobier som inte passar in i den mallen.

Lista över fobier

Fobier brukar delas in i följande grupper:

Agorafobi

• Agorafobi - Torgskräck
• Klaustrofobi - Cellskräck

Social fobi

• Social fobi - Folkskräck, dvs rädsla för folksamlingar, sociala situationer och att bli bedömd

Enkla-/Speciella fobier

De flesta termerna konstruerades genom att lägga till suffixet -phobia till ett grekiskt ord motsvarande det man är rädd för (några använder en komination av den latinska roten med det grekiska suffixet)

Ett urval i bokstavsordning (efter vad man är rädd för):

• Aerofobi - Flygning
• Aikmofobi - Knivar
• Ailurofobi - Katter
• Akrofobi - Höjder
• Algofobi - Smärta
• Androfobi - Män
• Anthropofobi - Människor
• Araknofobi - Spindlar
• Astrafobi - Blixtrar
• Autofobi - Ensamhet
• Bacillofobi - Mikrorganismer
• Bakteriofobi - Bakterier
• Batrachofobi - Kräldjur
• Bibliofobi - Böcker
• Carcinomatofobi - Cancer
• Coulrofobi - Clowner
• Cynofobi - Hundar
• Cyprianofobi - Prostituerade
• Dendrofobi - Träd
• Dentofobi - Tandläkare
• Emetofobi - Kräkning
• Entomofobi - Insekter
• Equinofobi - Hästar
• Ergasiofobi - Arbete
• Erotofobi - Fysisk kärlek
• Erytrofobi - Röd färg, rodnad
• Fobofobi - Fobier
• Fonofobi - Ljud
• Fotofobi - Ljus
• Grafofobi - Skrivningar
• Gymnofobi - Nakenhet
• Gynofobi - Kvinnor
• Harpaxofobi - Rånare
• Hedonofobi - Nöje
• Hematofobi - Blod
• Hodofobi - Resor
• Homofobi - Homosexualitet
• Hoplofobi - Brandbilar
• Hydrofobi - Vatten
• Hypnofobi - Sömn
• Iktyfobi - Fiskar
• Kainofobi - Nya ting, situationsångest
• Kakorrafiafobi - Misslyckande
• Kardiofobi - Hjärtsjukdom
• Keraunofobi - Åska
• Klaustrofobi - Slutna utrymmen
• Koprofobi - Avföring
• Kromofobi - Färger
• Linonofobi - Snören
• Logofobi - Ord
• Mekanofobi - Maskiner
• Mykofobi - Svampar
• Mysofobi - Smuts
• Nekrofobi - Döden, döda saker
• Nosofobi - Sjukdomar
• Nyctofobi - Mörker
• Ornitofobi - Fåglar
• Osfresiofobi - Kroppslukt
• Paraskavedekatriafobi - Datumet fredagen den trettonde
• Phallofobi - rädlsa för en penis
• Peniafobi - Fattigdom
• Poinefobi - Bestraffning
• Pyrofobi - Eld
• Scholionofobi - Skolor
• Sitofobi - Mat
• Skopofobi - Bli iakttagen
• Spermofobi - Spermier
• Thanatofobi - Döden, att dö
• Triakeodeafobi - Talet tretton
• Xenofobi - Främlingar
• Zoofobi - Djur

Fertilitet

Kvinnans fertila ålder infaller oftast mellan 13 och 50 års ålder. Mannen är fertil från puberteten och uppåt i ålder. Infertilitet är termen som brukar användas för ofrivillig barnlöshet.

Mellan 10-15 % av västländska par lider av ofrivillig barnlöshet som definieras med ett års försök att bli gravid utan att lyckas.
Kvinnors fertilitet avtar redan från 30 års ålder och sjunker snabbare från 35 års ålder. Men fertiliteten är mycket individuell. Vissa kvinnor kan bli gravida utan svårighet i 40-års åldern, medan andra upplever sig som ofrivilligt barnlösa redan i 25-års åldern. Mäns infertilitet beror oftast på att spermierna inte fungerar som de ska, eller att de är för få till antalet.

Flera faktorer höjer infertiliteten, vilka bör undvikas under den tid man försöker få barn och under själva graviditeten t.ex. Alkohol, Kaffe, Nikotin, Stress.