Kort om BMI / Ohm / Vridmoment / Hastighet
BMI
BMI, Body Mass Index, eller
kroppsmasseindex. BMI anger relationen mellan vikt och längd
enligt beräkningen kroppsvikt (m)
i enheten kilogram dividerat med kroppslängden (l)
i kvadrat i enheten meter.
För en person med en viss längd ökar BMI med ökande vikt. Det
finns i litteraturen olika gränsvärden för vad som skall räknas
som övervikt. Den tabell som finns nedan visar de
gränsvärden WHO angav 1985 och som gäller vuxna
människor med normal muskelmassa. BMI stämmer inte för
kroppsbyggare och idrottsmän, orsaken är att
muskler (som till stor del består av vatten) har en
högre densitet än fett. Vanliga BMI-tabeller tar
enbart hänsyn till längd och vikt. Ett mer noggrant instrument
är att räkna ut andelen kroppsfett i procent
vilket fungerar även för vältränade personer.
| Viktklasser |
Män |
Kvinnor |
| Underviktiga |
mindre än 20 |
mindre än 18,6 |
| Normalviktiga |
20,0-25,0 |
18,6-23,8 |
| Överviktiga |
25,0-30,0 |
23,8-28,6 |
| Fetma |
Mer än 30 |
Mer än 28,6 |
När det gäller barnfetma används måttet isoBMI som är
korrigerat för att passa denna åldersgrupp.
Andra mått på
övervikt Ett bättre mått på om ett förhöjt BMI också innebär
en ökad hälsorisk får man om man kompleterar en mätning av BMI
med en bestämning av fettets fördelning i kroppen. Om en stor
del av kroppsfettet utgörs av bukfettma så innebär det en ökad
hälsorisk. Det kan därför vara av värde att också mäta kvoten
mellan bukens och höftens omkrets vilket kallas
midja-höft-kvot. En hög kvot (mycket fett kring buken)
indikerar bukfetma.
Det finns även absoluta gränsvärden för midjemåttet där ett
förhöjt värde indikerar fettansamling på buken och därmed en
ökad hälsorisk.
Ohm
Ohm (Ω) är SI-enheten för resistans,
reaktans och impedans. 1 ohm är den resistans som vid
1 volt släpper igenom laddningsmängden 1 coulomb
per sekund, det vill säga 1 ampere. 1 Ω = 1 V/A.
Ohms lag
Ohms lag beskriver förhållandet mellan
elektrisk spänning (U), elektriskt
motstånd (R) och elektrisk ström
(I). Den är uppkallad efter den tyske
fysikern Georg Ohm som i boken Die
galvanische Kette mathematisch bearbeitet år
1827 lade fram belägg för förhållandet
mellan de nämnda elektriska storheterna.
Georg Ohm
Georg Simon Ohm, född
16 mars 1789 i Erlangen,
Tyskland, död 6 juli
1854, tysk fysiker. Han har fått
den matematiska formeln, Ohms
lag, och mätenheten för
resistans eller
elektriskt motstånd, ohm,
uppkallade efter sig. Hans
forskningsresultat publicerades
1827 i en bok: Die
galvanische Kette mathematisch
bearbeitet.
Vridmoment
Vridmoment, bet. τ; ett moment som uppstår
då en kraft F appliceras på en punkt P med
lägesvektorn r. Mäts i enheten newtonmeter (Nm) el. den
äldre varianten kilopondmeter (kpm) = 9,80665 Nm.
- τ = r × F.
Om r är en vektor refererad från en punkt O är
τ vridmomentet runt O. Om O är origo
används ofta benämningen vridmomentet τ.
Då kraften F appliceras i en punkt som sammanfaller
med masscentrum, uppstår inget vridmoment (τ = 0)
och rörelsen är en translationsrörelse. Om en ända är fastsatt
är rörelsen endast rotationsrörelse. Generellt ger vridmoment
både en translations- och rotationsrörelse. (Notera att
rörelsens natur ser olika ut beroende på val av rotationsaxel -
en punkt på ett roterande hjul är en rotationsrörelse betraktat
från sidan, men betraktat bakifrån är rörelsen en upp- och
nerrörelse.)
Hävarmen är lägesvektorn |r|. I det
tvådimensionella fallet, med en kraft som appliceras vinkelrät
till hävarmen, är momentet
-
där
- r är hävarmens längd (magnituden på lägesvektorn
r)och
- F är kraften (magnituden på kraftvektorn F).
- τ är vridmomentet
Vridmomentet som utförs i en punkt är alltså beroende av
kraften och radien på hävarmen.
Verkningsaxeln (line of action) är den axel längs med
kraften verkar.
Vridningsaxel är den axel runt vilken kroppen snurrar.
Kraftpar (force couple) är två symmetriska vridningar
τ, en till höger och en likadan till vänster men med
motsatt riktning. Kraftpar ger en ren rotationsrörelse.
Hastighet
Hastighet är en fysikalisk storhet som anger
förändring av längd eller läge per tidsenhet. I
SI-systemet härleds och hastighet ur beteckningarna för
längd och tid.
Inom relativitetsteorin är annars hastighet mer fundamental
än dessa storheter, genom att det är ljusets hastighet i
vacuum som där är lika för alla observatörer.
Inom elementarpartikelfysik är partiklarnas hastigheter nära
ljusets hastighet i vacuum. Av flera skäl är det mer relevant
att tala om partiklarnas rörelseenergi.
Hastighet betecknas vanligen v.
Vid analys i mer än en dimension, vilket är vanligt inom till
exempel mekanik och fältteori, behandlas då lämpligen
hastighet som ett vektormått med beteckningen
eller
Absolutbeloppet av hastigheten benämnes då fart.
Hastighetens SI-enhet är m/s.
|