Startsida   |   Index  |   Hjälp  | Kontakt
Internet:

Världen

....................................................................................................................................................................
Avstånd (I Europa)

Avstånd (I Sverige)

Flaggor

Flygrestid (Hur lång tid tar resan)

Helgdagar

Helgdagar (Utländska)

Huvudstäder

Internettid

Kartor

Kartor (Map 24)

Landskoder

Länder

Tider

Valutor

Valutaväxling

Valutaväxling (Forex)

Väder

.....................................................................................................................................................................

 

 
Copyright ©2005-2006, iFind.se. All rights reserved.

Kort om Flagga / Flaggor / Huvudstad / Huvudstäder / Valuta / Valutor

Flagga

En flagga är ett tygstycke med en symbolisk innebörd och avsedd att hissas på en flaggstång eller motsvarande anordning. Liknande symboler är fanor, banér och standar.

Läran om flaggor och fanor kallas vexillologi.
 

Nationsflaggor

Den mest kända användningen av flaggor torde vara användningen som nationsflagga. Att ett land har en flagga som symbol har blivit så vanligt, att det numera nästan ses som en del i steget mot suveränitet för nya länder att anta en flagga. Samtliga självständiga stater i världen har idag en flagga.

Handhavandet av nationsflaggor följer ofta olika protokollsregler, som kan skifta något från land till land. I allmänhet gäller dock att en nationsflagga inte skall sitta uppe över natten och att den även i övrigt skall hanteras på särskilt sätt. Det finns till och med vissa regler som säger att om en flagga ens snuddar vid marken så måste den brännas. I de flesta länder är det ett lagbrott att vanvårda dess nationsflagga.

Internationella flaggor

Ett annat välkänt användningsområde för flaggor är att symbolisera internationella samarbetsorgan. En välkänd flagga av detta slag är den europeiska flaggan som används av Europarådet och Europeiska unionen. Denna flagga finns uppsatt på många ställen i EU. Bland annat brukar den sitta uppsatt vid medlemsstaternas regeringsbyggnader och liknande. I Sverige sitter europeiska flaggan alltid vid regeringsbyggnaden och vid Sveriges riksdag. Ett annat exempel på internationella flaggor är Förenta nationernas flagga.

Kommunflaggor

De flesta svenska kommuner har registrerade vapen och anses därmed också ha en flagga som är likadan som kommunvapnets vapensköld fast i kvadratisk (eller ibland rektangulär) form. I till exempel Finland är traditionerna något annorlunda, där använder vissa kommuner vimplar i stället.

Företags- och föreningsflaggor

Många företag använder flaggor med sin symbol på i sin marknadsföring. Dessa är vanligtvis inte lika bestående i sitt utseende som nationsflaggor, eftersom många företag tämligen ofta uppdaterar sin grafiska profil och sina varumärken.

Föreningar har ofta flaggor. Detta är kanske allra vanligast för idrottsföreningar, där föreningens supportrar ofta använder flaggan när de vill uttrycka sin lojalitet med föreningen.

 

Huvudstad

Huvudstad är den stad i ett land som främst associeras med dess regering. Det är nästan alltid den stad som innehåller regeringsbyggnader, och är oftast reglerad i lag.

I federala stater, som Tyskland eller USA, har även varje delstat varsin huvudstad. I andra länder används ofta begrepp som "residensstad" eller "länshuvudstad" som benämning för staden som innehåller den lokala administrationen. Historiskt har den ekonomiskt huvudsakliga staden i en stat eller region även blivit dess maktcentrum, och har blivit huvudstad genom erövring eller sammanslagning. Detta är fallet i exemplen London och Moskva. Huvudstaden attraherar naturligt de politiskt intresserade och de vars kunskaper behövs för att driva en effektiv administration, såsom jurister, journalister och statsforskare. En huvudstad som även är landets huvudsakliga ekonomiska, kulturella och intelektuella centrum kallas ibland "primatstad", exempel på detta är Paris och Buenos Aires. Även Irkutsk och Salt Lake City kan sägas vara denna typ av provinsiella huvudstäder.

Huvudstäder väljs ibland ut för att förhindra överbefolkning i en existerande storstad. Brasília byggdes till exempel i Brasiliens inland för att den gamla huvudstaden, Rio de Janeiro, började bli för stor. Sydkorea utannonserade 2004 att dess huvudstad skulle flyttas från Seoul till Gongju, även om ordet seoul på koreanska betyder just huvudstad.

Sammanstrålningen mellan den politiska, ekonomiska och kulturella makten är inte universell. Traditionella huvudstäder kan vara ekonomiskt underlägsna andra städerer, och detta är extra vanligt i USA, som till exempel det faktum att delstaten New Yorks huvudstad är Albany, inte just New York som många tror. Andra exempel är Nanjing respektive Shanghai, eller Edinburgh respektive Glasgow. En dynastis undergång kan också innebära undergången för dess huvudstad, vilket inträffade med Babylon och Cahokia. Många moderna huvudstäder, som Abuja, Canberra eller Ottawa placerades avsiktligt utanför existerande ekonomiska områden.

Flera huvudstäder

Ett antal länder har flera huvudstäder. Exempelvis har Sydafrika sin administrativa huvudstad i Pretoria, sin lagstiftande i Kapstaden och sin rättsliga i Bloemfontein, det hela är ett resultat av en kompromiss bland Sydafrikas provinser vid självständigheten 1910.

I andra fall skiljer sig huvudstaden de facto sig från huvudstaden de jure, vilket innebär att staden som officiellt är huvudstad inte hyser landets regering:

  • Yamoussoukro utsågs till huvudstad i Elfenbenskusten 1983, men 2004 låg fortfarande majoriteten av statens regeringsbyggnader i Abidjan.
  • Sucre är fortfarande konstitutionell huvudstad i Bolivia, men majoriteten av landets regering håller till i La Paz.
  • Amsterdam är nominell huvudstad i Nederländerna, även om den nederländska regeringen och högsta domstolen ligger i Haag.

De största huvudstäderna

Några av världens största städer är huvudstäder. De största huvudstäderna per världsdel är:

  • Afrika: Kairo (11 146 000)
  • Asien: Tokyo (35 237 000)
  • Europa: Moskva (13 600 000)
  • Nordamerika: Mexico City (17 809 471)
  • Oceanien: Wellington (445 400)
  • Sydamerika: Buenos Aires (14 230 000)

 

Valuta

Valuta är enhet, beteckning eller benämning på betalningsmedel för ett eller flera länder. Ordet kommer ursprungligen från latinets valeo, här i betydelsen "gälla" eller "vara värd".

Valutatecken

svenska skall valutasymboler skrivas efter beloppet, även om man gör på annat sätt på det språk som används i det land som valutan kommer ifrån (att göra så är regel på engelska). Man skriver alltså 10 kr (eller 10 SEK, 10 DKK etc.), 50 €, 30 £ och 40 $ i en svensk text. I löpande text bör man gärna skriva ut hela valutanamnet, så att man alltså skriver 40 dollar.

Historiska valutor

Följande valutor och betalningsmedel används inte längre:

  • antoninianus - Romarriket
  • as - Romarriket
  • austral - tidigare valuta i Argentina
  • baiza - tidigare valuta i Oman (osäker uppgift)
  • belgisk-luxemburgsk franc - tidigare valuta i Belgien och Luxemburg
  • british crown (brittisk krona)
  • cruzeiro - tidigare valuta i Brasilien
  • daler
  • denarius - Romarriket
  • drakma - tidigare valuta i Grekland
  • dupondius - Romarriket
  • ecu - EU
  • finsk mark - tidigare valuta i Finland
  • fransk franc - tidigare valuta Andorra, Monaco och Frankrike
  • jugoslavisk dinar - valuta i före detta Jugoslavien
  • krugerrand - pseudovaluta, tidigare i Sydafrika
  • peseta - tidigare valuta i Andorra och Spanien
  • Reichsmark (riksmark) - valuta i Tyskland före 1945
  • sestertius - Romarriket
  • spansk dollar
  • spansk peso
  • sucre - tidigare valuta i Ecuador
  • toman - tidigare valuta i Iran (osäker uppgift)
  • tysk mark eller d-mark - tidigare valuta i Tyskland
  • österrikisk schilling - tidigare valuta i Österrike
  • sovjetisk rubel - Sovjetunionen